219. Dan före dopparedan

Söndag 30/8

Sov som mig bör dåligt inomhus igår. Det blev en tråkig och lite tung dag. Både vill och inte vill komma fram. Men maten är nästan slut och det är dags nu. Tältade på höjden efter Daertahytta.

Morgonen idag var kall, nog bara 3-4 grader.

Jag valde att kompasslöst och ledlöst gå rakt mot Pältsastugan, något om navigation borde jag väl ha lärt mig! Jag såg en glad rödräv. Jag vadade i älv med Soffipropp-slajmig botten. Jag gick brant. Jag råkade på ännu ett riksröse. Flyttade ett riksröse. Hängdes. Jag tänkte på att vandringen snart är över. Och jag kom till slut fram till Pältsa. Pratade med en energifull stugvärd och gick fyra kilometer till. En mil till röset.

Imorgon är jag klar. Typ.

Min enda betalnatt spenderades där.

Dærtahytta.

De kom för att säga farväl.

Hur jag har inmundigat min frukost regniga, kalla, myggiga och blåsiga morgnar.

Vad jag gör? Flyttar ett riksröse. Vadå? Dödsstraff? Hängning vid gränsen? Näeee… Bah’skoja.

Pältsan. Sveriges Matterhorn.