212. Katterjåkk

I Katterjåkk åt jag lyxlunchbuffé med efterrätt, senast jag kunde äta såhär gott och samtidigt bli riktigt mätt var i Mora. Jag sitter av lite tid på restaurangen och börjar känna att det närmar sig slutet. Bo Kaspers går på repeat. Solen har gått i moln för första gången på en vecka. Här är sista gången jag handlar, sista gången jag laddar batterier, sista gången jag ser (icke vandringsklädda) människor innan jag är framme vid de tre rikernas röse. Jag kommer ta det rätt lugnt, ska handla för en vecka, men ska försöka få fisk på vägen och dryga ut mat och tid. Kanske hittar jag hjortron. Kanske har jag inte täckning förrän jag är klar.

Tänk att jag snart har vandrat klart.

image
Morgonvy
image
När midsommarblomster är trotsiga.
image
Lunchvy
Annonser

12 reaktioner på ”212. Katterjåkk

  1. Det har varit kul attt följa dig och dina fantastika berättelser, Bildererna som du har tagit av Svergie har varit toppen, Ett förslag , om det skulle vara möjligt , en kartbild av din sträcka genom Svergie. Tack för du velat dela din resa.

    Gilla

  2. Har följt din blogg med stort intresse. Mycket bra, roligt och intressant läsning och fantastiska foton. Jag njuter och drömmer mig bort. Antar att vandringen inte riktigt är över när du når röset för du behöver ju komma därifrån också. Hur går tankarna kring hemfärden?

    Gilla

    • Tack!

      Kilpisjärvi ligger ca en mil bort. Man kan ta båt dit om man vill. Därifrån får jag se, beroende på väder och lust kanske jag liftar runt lite i norr, jag blir nog kvar i fjällen en vecka eller två. Sedan får vi se.

      Gilla

  3. Har varit en resa för mig (och säkert många andra också) att följa dig. Jag funderar mycket på hur jag vill att mitt liv ska se ut. Jag håller med dig om att inte riktigt känns rimligt att jobba heltid och vara ledig ca fem veckor per år. Meningen med livet kan inte vara att jobba..
    Kommer du fortsätta blogga efteråt? Vore så spännande att se vad du gör efter vandringen, men förstår också om du inte gör det.
    Missade dig tyvärr i Salto. Jag tror jag gav mig iväg mot Sarek samma dag som du kom till Salto.
    Ha det fint.

    Gilla

    • Nä, det är orimligt! 🙂

      Jag tänker mig att jag bloggar lite grann efteråt, mest för att de som är intresserade får veta vad det blir av mig. Men det blir ju inte varje dag.

      Gilla

  4. Där var jag med och käkade för ca 2 veckor sedan! Detta är en mycket härlig blogg om din mycket härliga vandring (galen vandring) fattar att du gör den. Bra foto och text och säkert väldigt inspirerande för många. För mig i alla fall även om jag nog aldrig kommer att vandra denna sträckan, men ändå. Tycker med att du ska göra det till en bok, med alla foto och text. kanske tips och liknande. om inte kanske bara för dig själv. ja,ja. Vandra på

    Gilla

  5. har läst i kapp , (varit en vecka i Klippiga bergen i Kanada och sen också en vecka i Alaska. Haft turen att se valar, speckhuggare, örnar och svartbjörn..lite frossa blev det när vi hade en björn precis på stigen vi gick, guiden fortsatte småprata men ”osäkrade” sin fackla….sa åt oss att stå nära varandra och backa lite så att björnen inte skulle känna att vi var konkurrenter om laxen hen åt på…björnen vek av…och vi kunde syresätta oss igen 😉
    Bloggen lika bra nu med, fantastiska bilder..som vanligt!! Förstår så väl dina funderingar kring livet och vardagen, är själv där även om jag befinner mig i ett senare skede i livet….din blogg är stimulerande att läsa.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s