168. Skor

Jag möter hela tiden massa dummisar som säger att man inte kan gå i fjällen i löparskor, jag blir supermegaledsen varje gång. 

Varför jag går i löparskor, en punktlista med redogörande resonemang:

  • Komfort. Jag får många frågor om skoskav. Att så många tar för givet att man ska få skoskav när man är ute och vandrar ser jag som att jag gör väldigt rätt i att gå i löparskor, för jag får aldrig skoskav av dem. Löparskor är skönare, mjukare, lättare, torkar fortare och man slipper ”gå in dem”. 
  • Anti-Lillbabs-Syndromet. Jag kan inte längre gå i skor med klack, inte ens om det rör sig om en centimeters skillnad mellan häl och framfot. Jag förstår faktiskt inte varför nästan alla skor på marknaden har klack. Bra kängor utan klack är dessutom svåra att hitta. Jag har i flera år gått i neutrala skor med jättetunn sula utan höjdskillnad, utan inlägg. Jag tror ingen människa behöver hålfotsinlägg eller uppbyggda sulor annat än i extrema fall, vad de flesta behöver göra är att stärka fötterna och det gör man inte genom att gå på asfalt i tjockskor som ”skyddar fötterna”. Mina löparskor är neutrala, men har en lite tjockare sula. Det blir en annan belastning när man går med packning.
  • Stukning. Starka fotleder och skor med låg sula tror jag ger väldigt små risker för stukningar. Jag har klarat mig i alla fall.
  • Väta. ”Men blir du inte blöt om fötterna?” frågar många. Jo. Men med löparskor är det inte ett problem, det är vardag. Jag ser vandrare med kängor som tar stora omvägar runt myrar eller som byter skor vid varje vad eller som desperat försöker torka kängorna över kaminen på kvällarna, för dem är vätan ett problem. Jag klampar rakt igenom, jag är redan blöt och skorna torkar snabbt. 
  • Vana. Jag har lärt känna fjällen som löpare och det är dumt att ändra något som fungerar för mig. 
  • Inställning. Jag är kanske ibland den jobbigt ifrågasättande typen som tycker om att göra saker annorlunda och på mitt sätt. Men jag gillar sköna skor. Och jag tycker det är okej med våta fötter. Bara för att alla dummisar har kängor på sig betyder det att de har rätt? 

Till nackdelarna finns att sulan ofta är rätt mjuk och slits ner fort och att myggen kommer åt anklarna, där vinner kängorna.

 

Annonser

22 reaktioner på ”168. Skor

  1. Du har rätt i samtliga kategorier enligt mig. Jag kör med låga Salomon löpar/walkingsko och de höll 200 mil!!
    Kängor skapar för mig instabilitet och ”brytafotledenkänsla” – har inte uträtt varför utan använder gympadojjor till snön är 30cm – då åker ett par höga kängor på men då går jag gärna inte långt så trampa på bara i dina dojjor – helt rätt!! Antar att det är en vanesak men det som känns rätt för dig är ju rätt!! /Thomas

    Liked by 1 person

  2. Folk har olika fallenhet för blåsor. Själv har jag inte haft ett skoskav så länge jag kan minnas. Däremot har det hänt att jag jag fått ont inuti foten av felaktiga skor. Mitt eget fel i samtliga fall. Min fru däremot får blåsor i parti och minut. Båda använder vi kängor och trivs med det. En del vänner till mig som jag gått med har kört på din melodi med lätta och luftiga löparskor och jag har förvånats över hur fort de har blivit torra igen. Någon gång ska jag prova detta, men kängor kommer nog ändå fortsätta att vara min melodi. Tyngden på ryggen gör att jag lättare får ont i fötterna om jag inte har stödet av en grov och fjädrande sula.
    Jag provade en gång att gå två dar med plaskblöta kängor och det fungerade bra det med. Fick dock byta strumpor innan jag kröp ner i sovsäcken. 🙂

    Gilla

  3. Jag håller på att konvertera, jag blir väldigt snabbt varm och svettig i mina Lundhags, även om det bara är 10 grader. Får även en del blåsor vanligtvis.
    Har provvandrat en del längs med Upplandsleden (med packning) i ett par Inov-8 trailskor, och har inte haft några problem med blåsor eller skav. Kompletterat med ett par vattentäta Sealskinz strumpor ifall det skulle bli kallt.

    Gilla

  4. Även jag har konverterat, jag kör med Icebug Ardor Olx, en offtrail löparsko, funkar kanon! Aldrig en enda antydan till skavsår, inga blåsor. Man får förstås vänja sig vid tanken på att bli våt, men mina fötter föredrar det jämfört mot att vara instängda i en känga. Dubbarna gör att man känner sig som en bergsget, men mindre kul på asfalt. 🙂
    Riktigt trevlig blogg du har!
    /Daniel

    Gilla

    • Hej och tack! Din kommentar hade av någon anledning hamnat som spam, såg den först nu. Ja, jag är hellre ofta våt i löparskor än blöt ibland i kängor. Jag mötte en kille häromdagen som hade gått hela Kungsleden i ett par Vivo barefoot. 🙂

      Gilla

  5. Ah, kängor vs lätta skor-diskussionen…

    Det är mycket tycke och smak, och vana.

    Jag är uppvuxen i kängor fast friluftsdebuten gjordes i gummistövlar; de tidiga åren 75-80. Förutom gummistövlar var standardutrustningen flanellskjorta, jeans och vindtygsjacka. Toppluva. Allt i bomull. Vi överlevde det med. Trivdes rent av. Jag har gått åtskilliga tusen mil i kängor, jag jobbade som officer vid Dalregementet i närmare 20 år, spanings- och skyttetjänst, bar Lundhags Militär och senare Syncro mid pro huvudelen av tiden (Originalversionen av känga m/90 var ett alternativ under några år, i vart fall under godvädersförhållanden). Jag har inget problem med att folk går i lätta dosor på fjället, blöt blir man – om inte utifrån så inifrån oavsett skor. Findagar då svamplockning står på programmet tar jag trailskorna och Gore-sockar och det funkar bra.

    Gilla

  6. Jag har gått i trailrunningskor i många år. Svenska fjällen, Svenska låglandsleder, Alperna, Nepal och vandringar i Hongkong. Mitt enda problem är min hälsena ömmar och kräver extra stretching. Vilka skor går du i?

    Gilla

  7. Själv använder jag inget annat än ofodrade skor på tältturer på grund av att det tar lång tid att torka foder. Det gör att jag sällan är blöt, men ofta lite fuktig efter en dags vandring, sockorna torkar under natten. Dagen innan vi träffades i Grövelsjön mötte jag två vandrare som la om turen på grund av att de inte kom över en älv som jag kom över torrskodd med höga kängor. Då har man valt fel skor eller är för rädd att ha blöta fötter: http://staffansandberg.se/daliga-rad-och-bavern-i-mig-vaknade-till-liv/

    Liked by 2 people

      • Jag använder ofodrade läderkängor från Lundhags.
        Hur det är att gå in dem varierar från person till person. En del kan inte tänka sig att ha ofodrade skor på grund av större risk för skavsår. Jag har aldrig haft problem med skavsår i ofodrade skor, men jag tar inte lika långa dagsetapper som du gör. Jag har fått skavsår utan att det blivit problem, men det börjar bli några år sedan sist. Lundhags har också hybrider mellan fodrade kängor och ofodrade kängor. De består av två läderlager med ett tunt foder mellan. Torktid påminner mer om skalkängor än fodrade skor, men passform påminner mer om fodrade skor. Jag har en mer utförlig redogörelse av det i min artikel där jag skrivit om mina erfarenheter av Lundhags Syncro: http://staffansandberg.se/friluftsliv/test-av-friluftsutrustning/test-av-lundhags-syncro/ Blev kanske lite för mycket länkar og det verkar som att jag bara gör reklam för min egen sida?

        Liked by 1 person

      • Har hört av vandringsrävar att Lundhagskängor tappat i kvalitet på senare tid.

        Länka på du, så länge det är relevant och intressant är det bara kul!

        Gilla

  8. Jag har inte slitit ut tillräckligt många vandringskängor under lång tid från dem för att kunna svara på om det stämmer, men med tanke på hur många skor du har slitit ut på denna turen så har de nog bättre kvalitet än de skorna du använder. De kan dessutom sulas om.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s