106. Korvläsk

Vasaloppsestradan fortsätter. Att gå på den här leden är det tråkigaste jag haft sedan jag i två dagar följde en banvall mot horisonten i Småland. Snart är det slut på ordnade leder och slogbodar och jag får äntligen använda kompassen. Men jag har inte haft såhär konsekvent bra mobiltäckning som jag haft igår och idag. Och gratis wifi vid Vasaloppskontrollerna!

I Oxberg rättade jag en pinig särskrivning på den lokala kiosken. Bra gjort jag!

Vid 18-tiden la jag mig ner i ett vindskydd och ett, tu, tre, på det sjätte somnade jag och sov en hel timme rakt på träplanket. Sedan fortsatte jag, blev pigg. 

Som tur är levererade Evertsberg. Jag stannade och lagade middag vid den gamla bygdegården. Då dök hela hembygdsföreningen upp för att titta på mig. Jag råkade nämna att jag fyller år på söndag och fick sång och lokalt spisbröd vars namn jag glömt. Jag sparar sången till på söndag. 

Nu: mot solnedgången!

 

Mixa ner en sju-åtta korvar, tillsätt socker och bubbla det i din soda streamer. Klart!
  
  
Vasaloppsleden.Mys!
  
Leden asfalteras. Typ.
     

 

Måtte ha sett mer än hundra korkar av det här slaget idag. misstänker att mest uthållighetsutövare känner igen dem.
 

Annonser

12 reaktioner på ”106. Korvläsk

  1. Jag kan inte sluta fundera på hur du lyckades hitta något rött och lagom långt i din effektiva packning?

    Gilla

  2. Det finns två varumärken jag har svårt för ur ett nedskräpningsperspektiv: Enervit och Real turmat. Jag börjar med Real; det är väl inga större problem med produkten annat än att jag kan tycka att den är överreklamerad och dyr. Mitt problem är att det finns en föreställning om att emballaget är brännbart. Det är det inte, innerfolien blir kvar. Jag har själv plockat och burit ut halvbrända förpackningar i nedre Rapadalen i de eldstäder man byggt upp på vissa platser. Nu vet jag inte vad det står på förpackningarna numera, jag hoppas man tagit bort det där om brännbarheten. Sedan har vi Enervit. På tal om dyr produkt. Ett kilo strösocker kostade på ICA Maxi i Borlänge 16,50 kr/kg igår. Enervit lyckad kränga socker för vadå 700 kr/kg? Dessutom i en förpackning som är en skräpmässig katastrof. Behållaren är tillverkad av ett material som har en halveringstid som strontium. Dessutom en lös kork som ofelbart kastas i terrängen och som på grund av sin litenhet inte städas upp. En liten plastflärp som höll fast korken vid förpackningens huvuddel skulle ju vara åtminstone en början. Vasaloppet hade ju år en nolltolerans mot nedskräpning, samtidigt som man samarbetar med Enervit. Man tycker ju att VL borde ställa större krav på Enervit för återvinning av förpackningarna. Sedan må ju även deltagarna skärpa sig. Det finns alltid gott om sopkorgar utplacerade, lika bränt kan man se förpackningar kastade inte ens 10 meter från närmaste sopkorg. Tråkigt att du har tråkigt på leden. Det är ju första hand ett skidspår och spm alla vintersportanläggningar ter sig det lite taffligt under barmarksförhållanden. Må solen lysa under din fortsatta vandring.

    Gilla

    • På Kebnekaises fjällstation källsorteras alla sopor två gånger. En gång av gästerna och en av personalen. Ofta är det just turmatspaket som har hamnat fel.

      Håller med om energigels. Det är ett skapat behov till folk som tror de inte klarar sig utan. Finns betydligt godare och billigare sätt att få i sig energi på. Jag har sprungit mycket mer energikrävande lopp än vad jag tror Vasaloppet är och klarat mig fint utan energidryck och gels.

      Men att saker hamnar utanför soppåsarna på stora lopp kan jag förstå. Trängsel i kombination med tävlingshets gör att man tummar på sin annars höga nedskräpningsmoral.

      Gilla

    • Jag började springa för snart tio år sedan och var då en asfaltsmotionär som försökte pressa tiderna på milen och maran, tills jag insåg att det var skittråkigt och började springa lugnt och långt på stigar istället. Brukar vara ute långa dagar med kaffe och macka till skogs eller fjälls. Jag brukar säga att jag inte gillar att bli andfådd. Ibland testar jag gränserna på långa lopp. Sprang senast en 10-milare i bergen utanför Valencia i höstas.

      Gilla

  3. Imponerande!

    Själv pysslar jag med underhållsfys för hälsans skull. Leder jympa med Friskis&Svettis i Falun. Kör en del skidor och tänkte springa Lidingöloppet i år.
    Jag brukar dock ha några starter i Vasaloppsveckan, (kör Kortvasan med frun som breddidrott, möter mig själv under öppet spår (tänkte köra Öppet spår 2015 helt ketogent, mest för att kolla att det gick, men jag glömde maten. Så jag käkade inget, bara drack, mycket buljong för elektrolyterna men annars bara vatten och kaffe. Det gick också. men det var segt, fick hungerdelirium strax före Risberg då man satt längs spåret och grillade korv! Nu hade nog korvgrillarna bjudit på en korv om jag bett om det men det är ju också en grej att göra – köra Mora till Sälen utan en droppe blåbärssoppa! Kommer nog inte att göra om det) för att avsluta med Stafettvasan. Stafettvasan är en jobbgrej – där finns inget utrymme för existentialism eller experimenterade och det är en av årets maxprestationer. Men det har sin plats att ta i ordentligt också.

    Liked by 1 person

  4. Det var uppfriskande att se besök i vår vackra miljö, kanske du inte håller med om leden men bergen dalarna och naturen i övrigt..
    Kavelgris är namnet på vårt lokala bröd, Hoppas det smaka.
    Tack för trevlig pratstund..

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s