103. Sömn

Jag har överlag sovit väldigt gott på min vandring. Första dagarna var fåglarnas morgonskriksång svårgenomsövd men sedan vande jag mig, som man ju gör. 

Lite ironiskt är att efter alla sköna nätter i den stora skogen utan påhälsning av djur är det just djur som hållit mig vaken inatt när jag tältade i Mora city. 

Det började med att en kråkjävelfågel landade på tältet och lät. Sedan vid fyra, en fågelunge började pipa konstant och intensivt, jag fick samma känsla som när en morgonpigg lägenhetsgranne gått till jobbet och glömt stänga av alarmet.  Därefter, ett eller två djur med fyra korta ben som sprang förbi någon meter från tältet, antingen två gånger eller varsin. Och till sist, en humla som försökte tackla omkull mitt tält upprepade gånger. 

Det har blivit kallare igen. Igår regnade det rejält och jag tänkte en ovanligt korkad tanke: ”Dumt att blöta ner regnkläderna.” Det blev kallt. Och blött.

 Jag avvek igår från Siljanleden och tog mig på grusvägar och en gammal järnväg rakt norrut till Mora för kvällspizza.

Nu gör jag stan, sista gången på länge!

  

Drunknad i kallkälla. R.I.P.
    
Obligatoriskt obligatorisk bild i Mora.
  
Wasa, sicken förebild!
 

10 reaktioner på ”103. Sömn

  1. Det var klokt att gå längs inlandsbanan, måste ju spara åtskilliga kilometer. Lösningen på naturljuden är kanske hörselproppar? Mora är alldeles bortsett från naturljuden ett påfallande högljutt ställe, det pågår ofta lokala streetrace i Hemus och gevärsskytte på alla omöjliga tider.

    Gilla

    • Just ja, det var ju inlandsbanan! Tänkte inte så långt. Men det gick snabbt. Siljanleden gick så långt västerut innan den vek av. Hörde ryktesvägen att Mora kommun inte (heller) är helt nöjda med den dragningen.

      Jag hade hörselproppar liggande i tältfickan i flera veckor, men har inte behövt dem så jag stoppade ner dem. Att ta sig ur sovsäcken är alltid motigt, just därför dricker jag aldrig kvällste. 🙂

      Gilla

    • Carl-Philip gjorde ju ett tappert försök när han fångade en humla som snubblade, då när han plötsligt var naturfotograf. Han fick t o m pris för den bilden!

      Gilla

  2. Har länge funderat på vad som är i den där tuben på sidan! Är det en flygande kvast så du kan flyga över skog & mark? 😉

    Gilla

  3. Så, då har jag läst ikapp dig.
    Intressant att följa din vandring genom Sverige. Jag får lite ”Nils Holgersson” möter ”Walden”-feeling. Kul! Du skriver mycket bra och tar kanonbilder. Fortsatt lycka till!

    Gilla

Lämna en kommentar