098. Eva, Lars och Åke

Eva och Lars från Falun och Åke från Leksand hälsade på.

Ibland när jag ska säga ”törstsläckande” råkar jag istället säga ”släkttörstande”. Om det är en freudiansk felsägning som avslöjar att jag egentligen längtar efter min släkt tänker jag varken bekräfta eller dementera. Hur som helst är det väldigt roligt att så många i släkten följer min vandring med stort engagemang. Jag har blivit en släktsnackis helt enkelt. 

Moster Eva med Lars tog sig ut till Mackelbergets raststuga med finlunch att bjussa på. Jag fick chansen att visa upp min morakniv som jag fick på semestern i Dalarna -91 med vilken jag som 11-åring skar sönder en trasmatta i Eva och Lars sommarhus på ett ytterst makabert och okonsekvensanalytiskt sätt, med min bror som måltavla och mattan ihopvikt som skyddsväst. Förlåt alla inblandade.
Vi bjöd även in Åke till lunchen, han jobbar för Leksands kommun och var ute och röjde lite vid raststugan. Han var en trevlig friluftsman som verkar ha varit rätt man på rätt plats i 40 år med ett stort intresse för naturliv och vandring. 
Tack för lunchen! Nu är släkttörsten släckt för den här gången.  
      

Annonser

2 reaktioner på ”098. Eva, Lars och Åke

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s