053. Eld

Jag slog som sagt läger rätt tidigt igår och när lägret var slaget började jag elda. Och som jag eldade…

Någon hade byggt en liten öppen spis i tegel framför vindskyddet. Jag började mata den med kvistar, pinnar och grenar. När fronten var fullproppad toppmatade jag den genom skorstenen med stora stockar jag hittade i skogen. Som det brann, det var som en masugn. Värmen pumpade in i vindskyddet och jag tror att det var runt 20 grader när jag la mig för att sova. 

Det är något hypnotiskt i att elda. Likt en forntidens TV där man kan umgås utan att prata, man äter sitt kvällsmål och tittar rakt in i elden med tom blick, mest för att det är något som rör sig. Med tanke på alla generationer före oss som spenderat varje kväll i sina liv vid en eld måste känslan man får finnas i vår arvsmassa. Elden ger trygghet. Och så är det ju skitkul att elda grejer. 

Efter att min mor hälsade på vid lunch idag gav jag mig av först framåt eftermiddagen. Inatt tältar jag på Mölltorps gamla dansbana. Man kan nästan ana ståhejet som försigåtts här. 

   

   

 

Vill IKEAs tavelansvarige ringa mig, jag har något till dig.
      
    

    
 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s